Zweeds

Uitgebreide vertaling voor motta (Zweeds) in het Duits

motta:

motta werkwoord (mottar, mottade, mottat)

  1. motta (mottaga)
    annehmen
    • annehmen werkwoord (nehme an, nimmst an, nimmt an, nahm an, nahmt an, angenommen)

Conjugations for motta:

presens
  1. mottar
  2. mottar
  3. mottar
  4. mottar
  5. mottar
  6. mottar
imperfekt
  1. mottade
  2. mottade
  3. mottade
  4. mottade
  5. mottade
  6. mottade
framtid 1
  1. kommer att motta
  2. kommer att motta
  3. kommer att motta
  4. kommer att motta
  5. kommer att motta
  6. kommer att motta
framtid 2
  1. skall motta
  2. skall motta
  3. skall motta
  4. skall motta
  5. skall motta
  6. skall motta
conditional
  1. skulle motta
  2. skulle motta
  3. skulle motta
  4. skulle motta
  5. skulle motta
  6. skulle motta
perfekt particip
  1. har mottat
  2. har mottat
  3. har mottat
  4. har mottat
  5. har mottat
  6. har mottat
imperfekt particip
  1. hade mottat
  2. hade mottat
  3. hade mottat
  4. hade mottat
  5. hade mottat
  6. hade mottat
blandad
  1. motta!
  2. motta!
  3. mottad
  4. mottande
1. jag, 2. du/ni, 3. han/hon/den/det, 4. vi, 5. ni, 6. de

Vertaal Matrix voor motta:

WerkwoordVerwante vertalingenAndere vertalingen
annehmen motta; mottaga acceptera; acceptera en gåva; adoptera; anta; demonstera; emotta; erhålla; förklara; förmoda; förutsätta; gissa; ha avsiktet; medge; mottaga; postulera; sikta på; sträva efter; svara, besvara; ta emot; ta emot en gåva; tro; tro på; tänka; uppta; utgå ifrån; visa

Synoniemen voor "motta":


Wiktionary: motta

motta
  1. einen Ankommenden begrüßen oder aufnehmen
  2. gehoben: etwas erhalten, entgegennehmen oder hinnehmen müssen

Cross Translation:
FromToVia
motta annehmen; abnehmen accept — to receive with consent
motta empfangen; verstanden; kapieren copy — radio term
motta kriegen; bekommen get — receive
motta annehmen; akzeptieren; entgegennehmen; im Empfang nehmen; aufnehmen; auf sich nehmen; sich gefallen lassen; hinnehmen; eingehen auf; einwilligen in; einernten; schneiden; sammeln; einsammeln recueillir — (vieilli) rassembler les fruits d’une terre, en faire la récolte ; on dit plutôt « récolter ».